Slutet på dagen

Jag packar i hop snyggar till på skrivbordet. Kopplar mina hundar som för tillfället är utökade av två akuta jourhundar. Jag är sist släcker lyset och vrider om nyckeln. Känner på dörren så jag vet att den är låst.

Trassligt värre

Hundarna är ivriga att gå. De trampar vid portdörren, snor runt. En av mina egna är inte så glad åt att vara på kontoret. Han hoppar upp på skrivbordet och “pussar” på mig i hopp om att vi skall gå hem. Eller åtminstone ut från kontoret. Kopplen trasslar sig blir till en härva om och om igen. Men efter någon kilometer har vi avhandlat de flesta “hundannonseringarna” i noshöjd och de faller in i en lunk. Alla utom Tjärstin som vill upp i famnen.

Skall vi gå snart matte?

Nästan hemma

Vi passerar torget säger hej till farbrorn som tigger utanför mataffären. Vi genar mellan husen och när vi viker av mot vår gata ser jag en kvinna. Vi är nästan hemma nu. Jag ser att hon är ute med en liten hund. Jag känner till de flesta hundar i mitt område. Mina egna har hundmötesproblem så jag har koll helt enkelt. Kvinnan ser så vilsen ut. Det skär till lite i hjärtat. Hunder ser lika bortkommen ut den.

Pustar ut

Sätter på kaffe, yngsta barnet kommer hem jag smiter ner till vårt fina bageri. Köper oss varsin bulle fortfarande varma. När jag viker om hörnet till porten, står kvinnan där med den lilla vovven. Jag hälsar och frågar litet om hunden. En liten tik som villigt kryper in i min famn när jag sätter mig på marken. Då kommer berättelsen. I en enda lång utandning.

Köpt på blocket 

Damen är uppgiven och uppriven. Hunden har hon köpt på blocket och ångrade sig redan innan köpet var genomfört. Men vågade inget säga. Lilla vovvan hade inte vågat kissa ute sedan hon flyttade. Damen ville ha sällskap då hon känner sig oerhört ensam. Men det blev så fel. Jag erbjöd mig att kolla upp med den omplaceringsförening jag har kontakt med. Damen fick mitt nummer. Jag bad henne tänka över och kontakta mig.

En kvart senare

Det knackar på dörren. Damen står där tårarna rinner. -Snälla kan du ta henne nu?!  Hon sträcker över den lilla hunden som villigt kurar ihop sig i min famn. Jag bjuder in damen på kaffe ordnar med alla papper och telefonnummer. Vi samtalar länge. Hon går här i från lugnare än när hon kom. I famnen har jag en pyttehund.

Några samtal senare

Jag söker forna ägaren och hon kontaktar mig morgonen efter. Lilla vovvan skall flytta tillbaka. Hela familjen hade ångrat sig och de blev oerhört glada att jag hört av mig. Så efter morgonrundan fick den olyckliga damen hämta lilla tiken. Som senare återförenades med ursprungsfamiljen.

Tack

I dag knackade det på dörren. Där stod den olyckliga damen med en bukett blommor. Hon ville säga tack. Jag kramade om henne. Och lovade en fika om någon vecka.

❤Med Kärlek❤