Ännu en gång bakslag
Akut läkarbesök i fredags. Något av mina diskbråck i bröstryggen har blivit sämre. Smärtstillande och remiss till neurologen. Sorgsen känner jag hur jag kastas tillbaka i tiden. Sommaren för två år sedan. Hur hemskt det var.
Utan smärtlindring och semestertider i vården
Det blev sommaren då jag tog upp “målandet” . Bara några minuter i taget skapade jag dekorerade stenar. Små antistresstenar,dörrstoppar, stenar för grönsakslandet. Utan adekvat vård. Blev färg och penslar min livlina.
En vän i handen, styrkestenar.
Repris
Det känns som en repris. Men det är litet annorlunda nu. Jag har åtminstone en doktor. Visserligen handfallen och ointresserad men empatisk. Så nu målar jag igen. Målar bort smärtorna en stund. Målar bort oron en smula. Oron för hur det skall bli med mig och min kropp.
Tacksam
Jag är oerhört tacksam för skapandets kraft. Det lugnar. De där starka känslorna av att inte kunna bidra med något “vettigt” till samhället dämpas. Att skapa är också att få känna tillfredställelse. I dag blir det en remake av en bricka. I morgon kanske ingenting eller en dörrstopp.
En bricka för den månfrälste
❤Med Kärlek❤
